Studier har visat att användning av lämplig utrustning i hög grad minskar muskeloskeletala belastningar och skaderisker.

Sjukvårdspersonal löper större risk för muskel- och skelettskador samband med hög arbetsbelastning, mer frekventa patientförflyttningar, tidigare muskel- och skelettsymptom och brist på förflyttningshjälpmedel. Det dagliga antalet patientförflyttningar utgör det mest direkta måttet för att bedöma risken för ryggont. (Thomas 2009; Collins 2011)

I en sjuårig studie av muskel- och skelettskador och arbetsrelaterade skadeståndskrav (1997–2003) rapporterades att 40 % av de skador som berodde på förflyttning av vårdtagare kunde ha förhindrats genom användning av lyftar. (Pompeii et al 2009)

16 kg är maxgränsen för manuella lyft
I en studie från 2007 granskades Lift Equation (NIOSH), ett ergonomiskt bedömningsverktyg som används för att rekommendera viktgränsen för manuella tvåhandslyft (Waters 2007). Den reviderade NIOSH-ekvationen ger en rekommenderad maximal viktgräns på 16 kg för patientförflyttningar. Detta används som bas för de flesta riktlinjer för patientförflyttningar. Studier har visat att användning av lämplig utrustning i hög grad minskar muskeloskeletala belastningar och skaderisker. Vid användning av fullt belastad patientlyftutrustning var den erforderliga tryck- och dragkraften generellt acceptabel för 90 % av den kvinnliga befolkningen. (Waters 2007; Rice 2009)

Positiv minskning av kostnad/nytta vid införande av program för säker patientförflyttning
Ett antal studier har visat betydande kostnadsminskningar och fördelar vid genomförandet av program för säker patientförflyttning inkl. patientlyftanordningar och tillhörande utbildning. (Nelson 2008; Tomas 2009; Black 2011; Lilpscomb 2012)

Behöver du hjälp?

Kontakta ditt lokala kontor. .